Livet är som Guds kärlek, Ibland ljuvligt ibland orättvist

söndag 20 juli 2008

Emil Jensen

Är en fin liten poet. Ligger nu under täcket en söndagsförmiddag och lyssnar på honom. Jag vill må bra, jag vet inte om jag gör detfaktiskt. Det enda jag tänker på när jag lyssnar på honom är tisdagsnatten för nästan en vecka sedan då allt var himmelskt och perfekt. Jag vill känns så alltid jag vill inte ha en klump i magen över ingenting!
Jag vill ta tag i mitt liv och springa och träna, men jag tänker inte göra det för just nu kommer jag inte må bättre av det! Jag kanske ska gå ut och gå en runda? nej jag kommer inte klara av ångesten som jag då kommer få för att jag inte springer! Fan det är dagar så som dessa som är rädd för att hamna tillbaka i en massa skit. Att hålla mig sysselsatt hjälper oftast, men vad gör man när man inte orkar ta tag i duktiga saker då?Blir man ledsen då?
Jag lyssnar just nu på spår nummer 3 på emil jensens skiva som heter "inte vackrast i världen" och nu tänker jag med hjälp av den låten att jag kanske ska vända på den situationen till något positivt. det är det enda rätta? men vad gör man när man inte kan vända saker dessa dagar?

1 kommentar:

Robin sa...

Men ändå, Världen är vackrast i dig Lotta!